? Glädje, lycka, hälsa: 1. Inre frid. 2. Att få tillfredsställelse av att hjälpa och vara ett stöd för Andra. Relationer. 12R.tv❌✅ Jag önskar Dig, Mig själv och Andra att i slutet av nästa år kan var och en av Oss säga: “2022 var det bästa året i mitt liv ??”. Marcin Ellwart
Lycka
känsla av varaktigt välbehag
Lycka är en känsla av välbehag. Under de senaste decennierna har ett forskningsfält växt fram, lyckoforskning, som undersöker vad som skapar lycka i människors liv.
Lycka är ett belöningssystem som används för att premiera ett leverne i vilket våra behov tillgodoses. Lycka är därmed inte ett mått på framgång då en framgångsrik person fortfarande kan vara olycklig. Undersökningar visar att människor i rika länder inte är lyckligare än de i fattiga. Inte heller har stora lotterivinster, allvarliga sjukdomar eller materiella ting någon långvarig effekt på människors lycka. Exempel på några faktorer som har långvarig effekt för hur lyckliga vi känner oss är personlig status och respekt från andra människor samt att ha ett fördelaktigt utseende. Förutom miljöfaktorer så finns det stora individuella genetiska skillnader mellan olika individer som påverkar nivån av lycka. En majoritet av befolkningen anser sig vara lyckliga. Något som kan tyckas lite motsägesefullt är att de flesta även tror sig vara lyckligare än de flesta andra.
Den svenske lyckoforskaren Bengt Brülde utforskar i sin bok “Lyckans och Lidandets Etik” (2009) olika innebörder av lyckobegreppet: Renodlade affektiva teorier om lycka identifierar lycka med en eller flera positiva affekter (känslotillstånd), exempelvis känslor som sinnesro, glädje, njutning, välbehag, etc. Lycka kan också definieras som “positiv affektbalans över tid”. Men det finns också kognitiva teorier om lycka, samt hybridteorier som definierar lycka som en kombination av affekter och kognitioner.
En person som befinner sig i negativ affektbalans – till exempel en man som nyligen fått veta att hans älskade katt har blivit överkörd av en bil och dödad – kan ändå sägas vara lycklig om hans egen värdering av det egna livet är positiv. Om han anser att det egna livet är meningsfullt och innehåller saker han värdesätter, exempelvis nära relationer och arbetsglädje, så är han “lycklig” även om han befinner sig i negativ affektbalans. En renodlad kognitiv teori om lycka identifierar lycka endast med dessa tankar om det egna livets värdefullhet, meningsfullhet, etc. En hybridteori om lycka försöker dock inkludera både affekter och kognitioner. Vi kan tänka oss att mannen i exemplet ovan får veta att hans katt inte har blivit överkörd, utan har blivit upphittad och snart ska återlämnas till honom – det där som blivit överkört var bara en sork. Det vore underligt att mena att mannen var lika lycklig både när han trodde att katten vad död och sörjde den, som när han får veta att den lever. I vilken proportion lycka ska anses ha med positiv affektbalans respektive med positiv värdering av det egna livet att göra, är en öppen fråga.
Wikipedia.org:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lycka
Behovshierarki
Maslows behovstrappa
De fem behoven är enligt Maslow[2] (1 är längst ner i trappan och 5 i toppen):
- Fysiologiska behov
- Trygghetsbehov
- Behov av kärlek
- Självhävdelsebehov
- Självförverkligande behov
En behovshierarki eller behovstrappa är en förklaringsmodell inom psykologin för hur människor prioriterar sina behov. Modellen presenterades 1943 av den amerikanske psykologen Abraham H. Maslow i artikeln “A Theory of Human Motivation”. Teorin nämner, i sin första version, behov i fem nivåer, vilka omarbetades under 1950-talet. Den primära idén innebär att behoven på en lägre nivå måste vara tillfredsställda innan högre mål blir viktiga för individen. När vi rör oss mellan stadierna handlar det inte enbart om att klättra sig uppåt i hierarkin, utan en person kan flytta sig fritt mellan dem eller stanna kvar på någon av nivåerna.[1]
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Behovshierarki
Hälsa
övergripande fysiologiskt tillstånd
Hälsa är ett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Enligt världshälsoorganisationens (WHO) definition från 1948[1], som är den mest använda, är hälsa “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning.[2]”, (“Health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of illness or infirmity”).[3] Den svenska myndigheten Sidas (styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) använder sig av WHO:s definition. Nationella folkhälsokommittén i Sverige definierar hälsobefrämjande arbete som “… den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och befrämja den. /…/ För att detta ska kunna uppfyllas måste människan ges förutsättningar att kunna påverka de faktorer som kan begränsa dessa möjligheter /…/ den process som hjälper människor att uppleva en känsla av sammanhang liksom ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”. Enligt Nationella Folkhälsokommittén är stress och belastning, socialt stöd och nätverk, arbetssituation, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, hopp samt framtidstro faktorer som kan påverka hälsan.[4]
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4lsa
Självständighet
när en stat är fullständigt oberoende gentemot andra och räknas som ett eget subjekt
Självständighet eller oavhängighet innebär att en stat är fullständigt oberoende gentemot andra och räknas som ett eget subjekt med handlingsförmåga i det internationella samfundet. Reglerna kring självständighet regleras i folkrätten.
Självständighet behöver inte betyda att landet tidigare var en del av ett annat land. Det kan likaväl ha varit obebott land som ingen har haft anspråk på. Det kan också ha varit ett protektorat (en stat under stort indirekt inflytande från skyddsmakten). Kolonier som frigjorde sig bildade stater genom frigörandet.
En självständighetsförklaring görs när ett land utropar sig självständigt. Man skiljer på deklarerad och erkänd självständighet. Deklarationen görs av det enskilda landet och erkännandet får man av andra självständiga stater. I vår tid uttalas erkännanden ibland även av organisationer som Europeiska unionen eller Förenta Nationerna, fast då handlar det egentligen om att det är de enskilda medlemsländerna i de organisationerna som erkänner den nya staten.
I vissa fall blir inte ett land självständigt genom en självständighetsförklaring, utan genom att det skapas av ett eller flera länder som redan är självständiga. Det blir då i stället självständigt genom statsrättslig succession, det ärver så att säga självständigheten från tidigare länder. Exempel på detta är när England och Skottland 1707 gick samman i unionen Kungariket Storbritannien eller när Sovjetunionen skapades genom att Ryssland 1922 delades upp på ett antal delstater i en union (varav Ryssland blev en delstat i den unionen).
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%A4lvst%C3%A4ndighet
Svenska
östnordiskt språk, officiellt språk i Sverige och Finland Svenska (svenska(info)) är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland. I övriga Finland talas det som modersmål framförallt i de finlandssvenska kustområdena i Österbotten, Åboland och Nyland. En liten minoritet svenskspråkiga finns även i Estland. Svenska är nära besläktat och i hög grad ömsesidigt begripligt med danska och norska. De andra nordiska språken, isländska och färöiska, är mindre ömsesidigt begripliga med svenska. Liksom de övriga nordiska språken härstammar svenskan från en gren av fornnordiska, vilket var det språk som talades av de germanska folken i Skandinavien.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Svenska
Låt oss hjälpa till! Tack!